Farfars byxor?

Hej hopp!

Efter en väldigt fysiskt och psykiskt påfrestande tisdag har jag äntligen lyckats krypa ner under täcket och ska förbereda mig inför en dag med hårt arbete imorgon.

Ikväll har jag varit på grill-partaj hos Shamir som fyller 21 år idag. Grattis grattis! Det var vilt blandade folk och tillslut hamnade jag vid barnbordet.

Ju längre jag satt där desto mer insåg jag att det är precis där jag hör hemma, för trots att jag blir äldre och äldre för varje år som går så tycks jag stanna kvar på exakt samma barnslighetsnivå. När alla pratar om arbete och framtidsplaner så sitter vi vid "barnbordet" och leker lekar. Visk-leken, när man ska viska i varandras öron, den leken när var och en får säga ett ord och så skapar man en berättelse och följa john fast med ansiktsuttryck. Jag lärde mig också Farfars byxor, när man ska ställa frågor till varandra men man får bara svara "Farfars byxor" men svarar man något annat eller skrattar så åker man ut.

Jag tror faktiskt aldrig att jag riktigt kommer att växa upp, visst jag kan stänga av min löjlighet i vissa sammanhang men jag kommer nog aldrig att bli av med den helt. Men å andra sidan så har jag så himla kul när jag är jag. Så jag tror jag stannar precis där jag är ett tag till!

Godnatt!
Peace & Love