Lever jag? Njae. Har jag blivit pånyttfödd? Ja kanske. Eller en bit på vägen. Ett steg mot ett ångestfritt liv.
I en rättvis värld gör man fel, blir straffad och går vidare. Ett fel, en bestraffning. Tyvärr är världen orättvis. I livet gör vi ett fel och blir bestraffade för det i all oändlighet. Varför? Jo, för vi bestraffar oss själva så fort vi tänker på vårt misstag. Och ännu fler gånger när någon påminner oss om våra fel. Varför? Jag vet inte. Men jag tänker sluta. Vad gör det för nytta att straffa sig själv? Den som misshandlar dig allra mest är du själv. För att man inte är den perfekta varelsen man strävar efter, men guess what? Den existerar inte, den är omänsklig den där perfekta illusionen. Istället. Alla är perfekta! I sina fel och brister. Alldeles perfekta.
Vad är det värsta som kan hända? Vem bryr sig om 100 år? Jag gjorde ett misstag, jag grät, jag går vidare.
HEJA LIVET!
=D
BRA SKRIVET
SvaraRadera